Har den som lämnar religionen inte rätt till liv?

Kära broder, i islam är människolivets okränkbarhet en grundläggande princip. Som det tydligt framgår i Koranen, sura al-Ma'idah vers 32: "Den som dödar en människa, som inte själv har dödat någon eller spridit sedefördärv på jorden, skall anses som om han hade dödat hela mänskligheten." Inom islam har frågan om avfall från tron (ridda) behandlats i rättslärans böcker i relation till individens religiösa val och den sociala ordningen. Enligt Imam Abu Hanifa, grundaren av den hanafitiska rättsskolan, avrättas kvinnor som lämnar tron aldrig; de fängslas och uppmanas att återvända till islam. När det gäller män som lämnar tron, var denna dom snarare kopplad till politiska och militära brott som uppror mot den sociala ordningen, högförräderi och krigstillstånd (att skapa splittring och störa freden) än till individuell otro. Inom hanafitisk rätt får en man som lämnat tron tid att ångra sig. Om han inte ångrar sig, betraktades detta under den klassiska perioden som likställt med högförräderi och samarbete med fienden, varför statsmakten kunde utdöma straff. Men med tanke på dagens internationella rätt och moderna statsskick, påpekar många islamiska lärda att denna fråga var relaterad till den tidens politiska och sociologiska förhållanden. Sammanfattningsvis är det aldrig tillåtet inom islam att orättmätigt ta en oskyldig människas liv. Bestraffningen av en person som lämnar religionen är en tidsbunden och juridisk tillämpning för att skydda den sociala säkerheten och det islamiska samhällets politiska integritet, snarare än en fråga om individuell trosfrihet. Gud vet bäst.